Jag ska inte gråta längre och tänka på all skit. Men jag kommer nog inte att kunna hålla det. Jag har så svårt att glömma saker. Jag kommer ihåg allting som alla har gjort till mig. Nästan varje person som jag har känner bra har på nått sätt gjort mig illa. Men dem flesta av dem har mognat upp och har riktigt dåligt samvete. Skolan är en sån falsk plats. Det är svårt att vara här när så många personer är så fake. Man blir så besviken. Allt man gör är fel. Har man smink är man en fjortis om men inte har är man ful. Det går inte och jag tror att det finns många andra som tycker likadant, hoppas det i alla fall. Det finns alldeles för lite riktiga männsikor.