Nu är det rätt så varmt och idag så ska man äntligen fara och bada. Hoppas bara inte att det sen börjar typ regna eller något sånt. Jag är så less på att vara i Ötå. Finns inget och inget händer någonsin. Samma sak för varje dag som kommer. Hur kan man ens säga att det är enkelt att leva?! Man kanske är lycklig men att leva är inte lätt. Gud vad jag önskar att allt var anorlunda. Vill bara slappna av och se hur allt går men det går inte. Jag måste ljuga för henne som har sårat mig så mycket. Hon bryr sig inte ens nog om mig för att foxa sig själv. Egentligen borde jag inte bry mig för att det blir alltid för mycket. Och alla minnen kan inte bara gå bort. Dem har bestämmt sig för att stanna och går ingenstans.