Fredag ä rhär och tiden går verkligen fort. Ska vila under helgen och träna. Jag har alltid varit dålig att ta hand om mig själv fysiskt. Så under helgen ska jag göra det ordentligt. Sova länge, använda krämer, vara ute och köra hård träning. Det får i alla fall en att tänka på annat. Imorgon börjar vampire diaries, taggad :)

<3

Hade bad på morgonen och fryser ganska mycket. Solen lyser och det gör mig alltid gladare. Jag visste att det var på väg men ändå blir man så rädd när det väl kommer. Men sen börjar man acceptera att det är så och jag kan inte hänga kvar i det som det var. För att det ska bli bättre måste det bli sämre. Man måste bara gå igenom det och hoppas på att man klarar det.

Dagarna börjar ljusna upp och det är kul när man är k** typ. Och så klart höll tjejerna på att få fram det från mig och nu vet dem och måste hålla käften om det. Har det nu ganska stressigt och mycket i skolan och hemma men jag klarar mig och hoppas att få A på so prov:)

Ålder: 14

Ställen jag bott på: Överkalix, Övertorneå

Ställen jag har gått skola på: Övertorneå c-skola, Gränsskolan i Haparanda

Bostad: lägenhet

Den finaste staden jag varit i: Oulu, Alicante

Städer jag vill åka till/bo: Berlin, Paris, Amsterdam, Los Angels, San Francisco, Chicago +lite andra ställen i U.S.A:)

Planer för framtiden : ha ett liv jag trivs med och få min röst hörd

 

Sommar eller vinter: Sommar

regn eller snö: regn

Skidor eller skridskor: skridskor

Basket eller fotboll: Basket med tjejer, fotboll med närmsta familj

Glass eller godis: glass

Gammalt eller nytt: gammalt

 

Har jag gråtit i skolan: många gånger

Nära vänner som jag älskar: ja fast att det har vart sina motgångar

Min allra bästa vän: det var David

Har jag skämt ut mig i skolan/bland folk: absolut......

Kär: kanske...:):)

Vet någon det?: absolut inte och kommer aldrig....

Social: 40% av tiden

Gjort dumma saker: väldigt många.....

 

Kärlek eller pengar: kärlek

Vill jag ha barn: jag, två men det är ingen fara om det blir mer:)

Har jag önskat att jag aldrig föds: väldigt väldigt många gånger....innan....

Ljus eller mörker: ljus

Är världen rätt: absolut inte, så mycket fel...

Vill jag göra världen bättre: ja, jag skulle sätt in både själ och hjärta i det

 

Favorit bok: Anne Franks dagbok, Barn 312

Favorit film: Inglourious Basterds 

Favorit serie: Vampire diaries 

Favorit mat: tacos

Favorit färg: ljus gul-blå-grön-orange

Favorit frukt: små clementiner

Favorit bär: jordgubbar

Favorit godis: choklad

 

Skulle jag ta en kula för en nära person: ja

Leva ett långt olyckligt liv eller ett kort lyckligt liv: ett kort lyckligt liv

En mamma eller en pappa: en pappa för jag har inte direkt provat på det

Döda syskon: tre

Önskat att dem levde: både ja och nej

 

Det blev fyra bra dagar. Igår så var det konstigt, väldigt tråkigt och jag var bara på depp humör. Dagarna är bara så tråkiga nu.Jag vill så mycket bara lägga undan alla minen och glömma. Men dem kommer alltid och knackar på axeln. Nu är jag som bara arg. Jag är arg för att jag aldrig får. Jag är arg för att jag blev tvungen att stanna min barndom och växa upp fortare än vad som är meningen. Jag vill vara ett barn och var liten. Jag vill inte ha smärta och inte förstå. För att när man förstår blir det bara värre och det gör så mycket ont. Jag önskar att jag aldrig sett eller hört. Sen ångrar jag mig hela tiden, Varför fick jag veta så sent? Varför ringde jag inte honom tidigare innan det blev försent. Jag ville ju men det blev aldrig av. Och för det har jag så enorma skuldkänslor för. Mina sista ord var: Jag vill inte prata med dig. Eller egentligen var det ord som var lades i min mun. Jag var sju, jag visste inte vad jag ville. Och alla känslor vill bara nässla sig in i mina tankar. Det känns ändå som att livet är ett spel och jag är en riktigt dålig spelare.

Bara spanska kvar och helg och vila. Livet fortsätter som det gör och det får vara som det är. För att vara fredag så har dagen varit väldigt tråkig och då känns som allt annat detsamma. Men jag har börja lära mig förlåta och glömma. Det blir enklare. Men jag lär ändå av mina misstag. 

 

Bra låt:)

Jag känner mig nu mycket gladare. Operation göra livet bättre har börjat och jag är glad att det är så. För att man blir ju deprimerad av att alltid vara ledsen och negativ. Men det är kul att vara positiv och vara glad. Det blir lättare också människorna omkring. Lycklig, inte rikigt ännu. Jag måste nog först komma härifrån. Men glad och ser fram emot framtiden, ja!:)  Jag är bara så glad att jag har så bra vänner och det som är bra hemma. Det bästa i mitt liv nu är rasterna i skolan. Tänkte säga skolan, men jag kan inte säga lektioner. 

Är nu ganska trött,har vaknat ganska tidigt. Dagen har varit helt okej. Men ändå så har man känslan av att något dåligt kommer. För att det brukar inte vara länge som jag får vara i fred. Men jag ska försöka se fram och ha kul och njuta av att det är bättre. Lektioner blir jobbigare och längre, mer och mer läxor och man blir väldigt sliten och less och så himla trött. Men nu är det bara torsdag och fredag kvar så blir det helg och då får man äntligen vila.

Tack Vilma:) love u 

Hittils har dagen varit helt okej. Igår så var det faktiskt en ganska rolig dag. Livet känns inte så surt nu. Hopp och drömmar har fått mig glad. Varje stund jag kan tänker jag på det och då kommer ett smile upp. Och när jag vet att det inte är så långt borta så gör det allt bättre. Det känns nu mer som att allt ska bli bra

En hel vecka skola väntar och inte precis något jag ger tummen upp till. Varje dag typ ändrar jag på mina drömmar så att jag typ inte vet vad jag vill ha så det känns skit. Har inget specielt att blogga om så hejdå.

 

Jag vill skratta och le och viktigaste av allt mena det. Jag vill bara vara lycklig, ha trygghet och vara fri. Varje dag få se något vackert. Något ögat gärna tittar på. Jag vill inte oroa mig. Livet är fullt med utmaningar, det vet jag. Jag har en varje dag. Men livet begär för mycket. Det tar och tar men ger aldrig. Varför nöjer det sig aldrig? Jag är så fattig på det viktigaste av allt. Och då borde ni veta att jag inte menar pengar. Jag vill inte vara ensam. Men jag vill börja om fån början. För att nu vet jag vad jag vill ha. Jag längtar bara efter att få börja forma mitt liv efter mina drömmar. Sen vill jag glömma. Jag vill ha kraft att förlåta dem vidrigaste sakerna. Men dem bra minerna vill jag hålla nära hjärtat och se,känna och höra innan jag stänger av på natten och på morgonen tillsammans med solsken. Jag vill inte vara negativ. Jag vill inte få människor att må dåligt. Men jag måste få ut saker annars är det omöjligt att klara sig. Dem flesta tycker inte om skolan men sanningen är att livet är som enda lång skola. I skolan lär man sig och det gör livet också. Vissa saker är jobbiga och tråkiga och sen finns det dem roliga, intressanta och lyckliga. På lektioner kommer det utmaningar som i livet. Men skillnaden är att dem i skolan är lätta men dem i livet är inte lätta. Men vi behöver ju det så att vi inte ska välta så fort någon nuddar oss. Säg alltid vad ni känner, lögner sårar mer. Ibland svider sanningen men när man får reda på att det är en lögn svider det så mycket mera. I alla fall jag uppskattar när man säger sanningen. Sen kanske vi ångrar det vi har sagt och om personen är mänsklig förlåter den. Den som vänder ryggen har förlorat allt. Känslor får vi aldrig tappa, det är det enda som skiljer oss från livlösa ting. Smärtan är jobbig men nyttig, ni ska aldrig vilja ta bort den och sen ignorera människorna närmast. 

Äntligen så är snart första veckan avklarad. Hann inte blogga igår, har så mycket hela tiden. Jag är mer som okej nu men jag är ändå så orolig för allt det där. En massa jobbigt och man blir så rädd att förlora. Varför måste dem som redan har förlorat förlora mer och mer? Världen är helt upp och ner.

 

 Nu har det varit lite lättare dag. Jag har inte några bilder att lägga upp nu men jag ska byta header när jag hinner. Snart börjar So. Inte direkt dedt bästa ämnet. Livet är tråkigt, inget händer och man bara väntar på allt. Väntar på att ens liv ska börja för det jag har nu är nästan för patetiskt för att kalla ett liv

Livet är nu tråkigt. Det är inte så jobbigt. Drama är jobbigt men vare sig vi vi erkänner det eller inte så behöver vi det. Det gör oss strakare och livet blir för perfekt utan det och det är inte meningen. Jag kan inte säga hur mycket jag längtar till jag kan le och mena det. Det konstiga är att saker har blivit värre sen förra året men ändå mår jag bättre än vad jag gjorde. 

Jag tror att alla håller med mig när jag säger att ingen hade lust att gå till skolan, absolut INTE. Man blir bara så trött och less och allt är tråkigt så jag säger bara skit.

Igår drömde jag om min pappa.Han levde. Jag skulle för första gången på länge åka och träffa han. Jag var glad att få träffa han. Det var bara så kul och jag skrattade. Sen vakna jag och tänkte: jag måste fara och träffa han. Men han är ju död...... Och jag ångrar att jag inte hann se han en sista gång och jag är arg på mig själv för att jag inte ringde eller for. Jag var redo att förlåta han men ingen fick veta.

Kom redan igår hem. Jag borde erkänna att jag är negativ. Jag vet det. Man behöver inte säga det till mig. Men det är faktiskt inte konstigt för att i min familj så är nästan alla negativa. Ingen ser fram emot att stiga upp och leva. Det går inte en dag utan att jag hör något negatvit, sjukdomar, döden m.m. Och jag vet inte men jag tror inte att ni har det så. Så då är det ju själv klart att jag också blir så. Men jag jobbar med det faktiskt mer än ni kan föreställa och det är inte lätt. Och ja, jag blir ledsen i skolan och kan bryta ihop och bara gå bort. Men jag måste om ni alla undrar varför jag går bort från någon lektion elller sitter ensam. Förhoppnigsvis om ett halv år eller ett år så kommer det inte att vara så. Men det här säger jag till alla: Det mest elakaste man kan göra är att ta bort någons hopp för att hopp är det enda som gör att vi fortsätter och utan det förlorar vi allt och oss själva.

Snart ska man fara och shoppa på Rajala. Kanske jag lägger sen upp en bilder på det jag köpt. Saker känns lite bättre nu men det är ändå inte okej och skolan börjar redan på tisdag och jag vill inte gå. Jag är som sur på skolan eller den jag kanske borde vara sur på mig själv. Men nu ska jag ta reda på dem sista lovdagarna och njuta av varje sekund för att sen blir det bara jobbigt.

Nu sitter jag på mosters jobb i happis. Väntar på att vi ska snart fara. Men inget specielt har hänt och allt flytter på som vanligt och bloggar bättre senare:)