Älskar fredagar<3 So går fort. Sen väntar man på bussen och är hemma kvart i två. Igår på kvällen så var det inte så kul. Mamma gör allt för att jag ska fara bort från happis. Hon tror att allt är så jävla enkelt. Hon vet ju ingenting och det är bara värre när hon, man kan säga är borta. Jag har typ varit nu skitsur. För att jag kan inte säga som det är. Det blir bara jobbigare för att jag är så feg. För att jag inte orkar höra på skrik. Inte orkar bli rädd. Inte orkar hålla på så här länge. Det har varit så här sen januari 2011. Ingenting händer. Man måste bara sitta och se på hur det blir värre.